Smärta i armbågen beror ofta på flera olika orsaker så som inflammation, muskelbristningar eller slemsäcksinflammationer. Ont i armbågen orsakas ofta av lokala inflammationer i armbågen och kallas ofta för överbelastningsskador. En överbelastningsskada är en skada som utlöses av ett ofta upprepat belastningsmönster vilket ofta orsakar problemet. Det förekommer flera olika smärttillstånd i armbågsledens muskel- och senfästen och är oftast orsakade av en lokal inflammation. 
Armbågsleden har två framförallt två senfästen som ofta drabbas, Senfästena är placerade över in- och utsidan av armbågsleden och smärtan uppstår över ledens runda benutskott som man tydligt känner, ett sitter på utsidan och det andra på insidan av leden. 

Smärta på armbågens utsida har ofta att göra med tennisarmbåge vilket innebär att senfästet som sträcker handen och fingrarna på armbågens utsida blir inflammerat. Problemen uppstår ofta på grund av överbelastning och har ett direkt samband med hur mycket man använder handleden och fingrarna.  På utsidan av armbågen benämns ofta problemen som tennisarm men behöver inte på något sätt sammankopplas med att spela tennis. Under senare år har benämningen musarm blivit mer och mer frekvent, tennisarm och musarm är samma problem men orsakas av två helt olika situationer men med en gemensam faktor i lokal överbelastning från handleden som skapar problemen på armbågens utsida.  Tennisarm eller musarm skapar problem i armbågen under belastning eller vila och uppstår på grund av överbelastning eller felaktigt användande av hand och handled.  Smärta på utsidan av armbågen är ofta väldig vanligt för yrkeskategorier som frekvent arbetar med vikt i handen. Ett exempel är hantverkare som använder tunga verktyg under långa arbetsdagar i relativt onormala arbetssituationer vilket ofta är en utlösande faktor till problemen. 
Vid omfattande problem med smärta på armbågen utsida behöver man i regel se över arbetssituationen för att minska risken för överbelastning av senfästet som leder till den lokala inflammationen på armbågens utsida. Ont på armbågens insida är ofta relaterat till golfarmbåge med samma problembild som tennisarmbåge med överbelastning orsakat av handen och handledens belastningsmönster. 
Oavsett om problemen uppstår på in eller utsidan av armbågsleden så är behovet av att avlasta inflammationen stort för att på så sätt ge möjlighet att minska smärtan och problemen. 

Armbågsleden är extra utsatt för så kallas slemsäckinflammation, bursit. En slemsäcksinflammation smärtar och gör ont vanligtvis på armbågens yttre spets. Slemsäcksinflammation kallas även studentarmbåge och förekommer ofta vid belastning av armbågens yttre spets mot en hårdare yta ex ett skrivbord. 

Vid smärta och problem i armbågen under kraftfull idrott och aktivitet är det inte helt ovanligt att armbågen hamnar i ett översträckt läge så kallat hyperextension. Ju kraftfullare aktivitet desto större risk för att översträcka armbågen. Vanliga situationer med översträckning i armbågen är exempelvis handbollsmålvakt, fotbollsmålvakt som räddar en relativt tung boll långt ut från armbågsleden med effekten att armbågen riskerar att översträckas. Andra idrotter och moment som kan orsaka problem är vanligtvis explosiva idrotter så som spjutkastning, volleyboll och andra högintensiva explosiva idrotter. 

Hjälp vid armbågsproblem

Ett armbågsskydd för problem i armbågen åsyftar ofta till att skapa rätt förutsättningar för avlastning eller stöd. Ett korrekt utformat armbågsstöd med funktioner för att avlasta armbågen skapar ofta olika förutsättningar för att minska problemen över tid. Armbågsstöden bidrar även ofta till effektivare rehabilitering och en mera funktionell vardag genom att inte påverka armbågens rörelseomfång men skapar förutsättning för att minska belastningen och ge förutsättning för läkning.  
Om orsaken till problem och ont i armbågen härleds till kraftfulla rörelser som skapar en översträckning i leden behöver armbågsskyddet skapa så kallade rörelsebegränsande förutsättningar. En rörelsebegränsande egenskap ger ett fullt anpassningsbart stöd som på enklaste sätt kan justeras och anpassas för att begränsa de utlösande faktorerna som skapar smärta och problem i armbågen. 

Vanliga orsaker till ont i armbåge

Vanliga orsaker till smärta och problem i armbågarna har ofta att göra med rörelsemönster och påverkande faktorer är bland annat, 

• Rörelsemönster, ensidiga repetitiva rörelser under en arbetsdag ökar risken för att utveckla problem exempelvis måla, arbeta med ensidiga arbetsmoment
• Belastning, ju tyngre belastning i hand desto större påverkan och belastning uppstår över armbågens inre och yttre senfästen exempelvis vikten av ett verktyg, pensel 
• Långvarig belastning, ofta utan direkt vikt som påverkar i handen eller handleden men som sker under längre perioder så som en hel arbetsdag 6 – 8 timmar. Ett exempel är terminalarbete med en datormus som placerar handen och handleden i en ogynnsam position under längre perioder med ökad risk att utveckla en lokal inflammation.  
• Hårt tryck mot armbågens yttre spets, skapar ofta problem med så kallad slemsäcksinflammation. Den yttre spetsens regelbundna belastning mot en hård yta skapar en extra ogynnsam belastning och kan utlösa en lokal slemsäcksinflammation. 
• Återkommande rörelser utanför normalt rörelseomfång, placera ofta armbågsleden i en översträck position som ofta skapar smärta och problem vid återkommande problematik.  

De vanligaste orsakerna till armbågsproblem är tennisarm och golfarm. Problemen är då lokaliserad till armbågens inre och yttre benutskott på armbågens in och utsida. Tennisarm orsakas av en överbelastning i armbågens muskelfästen. Överbelastningen orsakas ofta av många ensidiga rörelser i hand och arm som överbelastar armbågen. Arbetssituation med ensidiga rörelser, racketsporter med återkommande upprepade rörelsemönster eller träning med tyngder är bara några vanligt utlösande faktorer till överbelastning och värk i armbågen. Vid smärta och ont i armbågen börjar man omedvetet använda den andra armen er med ökad risk för likartade problem i båda armbågarna. 

Senast uppdaterad 2022-03-28