Smärta på, bakom eller under knäskålen har ofta att göra med friktion av knäskålens baksida mot lårbenet. Knäskålens baksida är täcke med en glatt broskyta som skyddar och tillåter knäskålen glida mot lårbenets nedre centrala del. Lårbenets yta är även den täckt med ledbrosk. Vid påverkan av ledbrosket i samband med PFSS ökar friktionen av knäskålen mot lårbenet med direkt smärta som följd. Problemet med uppluckrat ledbrosk på knäskålens baksida kallas även chondromalacia patella. 
Vid PFSS påverkas knäskålens baksida i samband med kraftig aktivering av främre lårmuskeln (quardriceps) och samtidigt böjning av knäleden. Kombinationen pressar knäskålen mot lårbenet. Om broskytan är påverkad utvecklas ofta belastningsrelaterad smärta i runt eller bakom knäleden, PFSS.
Vid broskskada bakom knäskålen, chondromalacia patella klassificeras problemet beroende på graden av påverkan av ledbrosket i en 4 gradig skala. Condromalacia grad 1 innebär en mindre påverkan av ledbrosket med en lättare uppmjukning. Condromalacia grad 2 innebär att ledbrosket har påverkats ytterligare ofta med lättare sprickbildning i ledbrosket. Condromalacia grad 3 och 4 innebär omfattande skada på ledbrosket. Varje grad av påverkan av ledbrosket påverkar smärtutvecklingen i samma omfattning. 

Orsak till PFSS 

PFSS kan orsakas av intensiv idrottslig aktivitet med repetitiv upprepad kraftig belastning av knäleden vid ex jogging, överdriven trappträning, backlöpning men även intensiv hoppträning inom friidrott. 

Tekniken vid tyngre träning kan påverka utvecklingen av PFSS. Tyngdlyftning med felaktig teknik kan öka påfrestningarna av främre lårmuskeln med ett ytterligare tryck av knäskålens baksida mot lårbenet som direkt följd. 

• Anatomiska förutsättningar som en för hög (patella lata) eller för lågt placerad knäskål ( patella) påverkar ofta vid PFSS. 
• Onormal knäskålsrörelse (knäskåls tracking) av knäskålen i lårbenets glidyta mellan de mediala och laterala femurkondylerna kan påverka utveckling av PFSS med broskpåverkan. 
• Tydlig muskelobalans mellan främre lårmuskelns inre och yttre muskelbuk kan öka knäskålens obalans med risk för att utveckla PFSS, patellofemoralt smärtsyndrom.

PFSS, patellofemoralt smärtsyndrom kan även orsakas av anatomiska förutsättningar, Q-vinkeln som mäts som vinkeln mellan mitten av lårbenet i förhållande till mitten av knäleden kan vara för stor. För stor Q-vinkel innebär en onormal rörelse av knäskålen i förhållande till lårmuskeln med större risk för att utveckla patellofemorala problem. 

• Ökad pronation i foten påverkar knäleden och lårmuskeln. Vid kraftig överpronation kan det vara en utlösande faktor som påverkar den främre lårmuskelns dragriktning. 

Symptom vid PFSS patellofemoralt smärtsyndrom

De vanligaste symptomen vid PFSS är lokal smärta och ömhet på knäledens framsida på, bakom eller under knäskålen. Ofta intensifieras knäsmärtan smärtan i knäledens framsida vid träning i trappor och backe. 

• Smärtan över främre delen av knäleden intensifieras ofta vid kraftigare belastning och aktivering av främre lårmuskeln. Vid träning och övningar med knäböj eller trapp/back träning utlöser ofta en ytterligare smärta. Böjda knän och kraftigare träning i backe förstärker friktionen över det påverkade området vid PFSS på knäskålens baksida.  
• Smärta efter viss tids stillasittande med knäleden böjd. 
• Knäppningar från knäskålen vid kraftigare belastning med böjning i knäleden. 
• Direkt smärta då knäskålen trycks mot lårbenet vid vila. Trycket över knäskålen motsvara trycker när främre lårmuskeln är spänd och knäleden böjs kraftigt. 

Rehab PFSS

Smärtan vid PFSS patellofemoralt smärtsyndrom orsakas ofta av en lokal inflammation i knäskålen och avlastning av smärtområdet är oftast en väl fungerande metod. Avlastning innebär att inte utsätta knäleden för extrem belastning vilket ibland kan vara total avhållsamhet vid kraftigare problem. Avlastning innebär att inflammationen får en möjlighet att lugna ned sig och minskar oftast i smärta. Ett avlastande knäskydd för PFSS hjälper ofta att snabbare uppnå smärtfria lägen vid främre knäsmärta.  

• Sjukgymnastisk (rehab träning) kan vara effektivt vid PFSS patellofemoralt smärtsyndrom. Den sjukgymnastiska rehabiliteringen skall vara individanpassad för bästa resultat. Rehab träningen vid PFSS åsyftar ofta på att stärka främre lårmuskeln. 
• Då knäskålssenan sitter ihop med främre lårmuskeln är det oftast väldigt effektivt att regelbundet stretcha främre och bakre lårmuskeln regelbundet efter träning. Att regelbundet stretcha åsyftar till att mjuka upp och undvika korta muskler som påfrestar muskelns ursprung och fäste mer. Att systematiskt efter träning stretcha lårmuskeln fungerar ofta väldigt effektivt vid PFSS. En lång mjuk muskel minskar belastningen av knäskålen mot lårbenet vilket kan ge direkt lättnad vid smärta och problem vid böjda knäleder.. 
• Anpassa träning och teknik för att hitta ett träningsprogram som utan problem går att genomför trots PFSS. 
• Knäskydd för PFSS. Ett knäskydd för PFSS är speciellt konturerat för att effektivt ”lyfta” knäskålen från lårbenet och därmed minska belastningen över knäskålens baksida och har alltid en anpassningsbar patella pelott som möjliggör ökad eller minskad avlastning i linje med behov. Det är ofta vanligt att hårdare träning i trappor eller backe kräver en effektivare avlastning varav knäskydden för PFSS måste kunna anpassas för ökat eller minskat stöd i linje med behov.

Senast uppdaterad 2022-03-25